Dataspel kan vara bra för barn

Kanske inte så farligt som man tror.

Måttligt dataspelande kan ha positiva effekter på barn, visar en ny studie, publicerad i tidskriften Pediatrics. Forskare vid Oxford University har upptäckta att barn som spelade dataspel upp till en timme om dagen var gladare, mer sociala och mindre hyperaktiva än barn som inte spelade.

I studien där nästan 5000 barn deltog jämförde man barn som inte spelade alls med barn som spelade olika slags spel som Nintendo Wii, Sony Play Stations eller andra dataspel. Man fann att de som spelade i upp till en timme hade något jämnare humör än de som inte spelade alls eller spelade i tre timmar eller längre och uppgav att de kände sig nöjda med livet. De verkade också ha mindre sociala och emotionella problem och var mindre hyperaktiva än barnen i de andra grupperna.

Orsaken till att datorspel till skillnad från icke-interaktiv underhållning som tv-tittande kan ha en positiv effekt kan bero på att dessa erbjuder möjligheter till social interaktion, avslappning och utforskande som helt saknas när man till exempel tittar på en film.

Hos barnen som spelade mer än tre timmar om dagen kunder forskarna se vissa negativa effekter. Detta kan bero på att barnen då går miste om andra berikande aktiviteter och spelar spel med ett innehåll riktat till en vuxen målgrupp. Vare sig de positiva eller de negativa effekterna var dock särskilt stora. Andra faktorer, som till exempel om barnen har en välfungerande familj, deras relationer i skolan och om de kommer från rika eller fattiga förhållanden, spelar en betydligt större roll för barnens beteende, slog forskarna fast.

Men det är inte bara barnens välmående kan påverkas av dataspelande. Professor Daphne Bavelier, kognitionsforskare vid Rochester University i USA, har upptäckt att spelen, i synnerhet de snabba actionspelen, kan träna upp hjärnan. I en studie där deltagarna fick spela olika typer av dataspel i en timme om dagen under två veckors tid upptäckte Daphne och hennes forskarkollegor att de som hade spelat actionspel hade klart förbättrad syn jämfört med de andra. Detta menar hon beror på att hjärnan, och inte ögonen, på grund av de snabba skeendena i denna typ av spel tränas i att uppfatta detaljer och kontraster tydligare, förmågor som är viktiga vid till exempel bilkörning.

Daphne Baveliers studie visar också att koncentrationsförmågan verkar kunna förbättras av spelandet, något som går emot den utbredda uppfattningen att actionspel kan få barn att utveckla ADHD. Tvärtom är det så att man för att hänga med i spelen måste vara totalt fokuserad för att inte distraheras av ovidkommande detaljer på den flimrande bildskärmen.

Forskarna upptäckte också att spelandet kan utveckla det matematiska tänkandet, särskilt förmågan att göra numeriska uppskattningar, det vill säga att gissa hur många saker som finns på en avgränsad yta. Barn som är bra på detta blir oftast också bättre på matte i skolan några år senare jämfört med elever som inte har lika lätt för att göra mängduppskattningar.

Att ditt barn spelar dataspel är alltså inte enbart något negativt - det kan tvärtom ha positiva effekter, så länge det sker i begränsad omfattning. Men se först och främst till att de gör sina läxor innan de börjar spela...

Betalkort med chip går att använda utan PIN-kod

Forskare vid universitetet i Cambridge har upptäckt att det finns säkerhetsluckor hos betalkort utrustade med chip som gör att man lätt kan utnyttja dessa för att göra köp även om man inte har PIN-koden. Forskarna har sammanfattat sina rön i rapporten ”Chip and Skim: cloning EMV cards with the pre-play attack”.

Systemet med chipkort, också kallat EMV (Europay, MasterCard and Visa), introducerades 2004 eftersom kort med magnetremsa hade visat sig vara lätta att manipulera och kopiera i syfte att göra falska transaktioner. Gentemot kunder som uppger att de blivit drabbade av kortbedrägerier brukar bankerna hävda att detta inte låter sig göras med EMV, men nu har alltså forskarna visat att detta är fel.

Det man måste göra om man vill ”kapa” ett kort med chip är att manipulera kommunikationen mellan kortet och terminalen.

I en video demonstrerar forskarna hur man med hjälp av en vanlig kortläsare som är gömd i en ryggsäck och har anslutits till ett kort där chipet ersatts av kontaktytor. Det stulna kortet sätts in i kortläsaren i ryggsäcken. Detta kommunicerar nu med den kortterminal som man vill lura via sladden, som man låter löpa genom ärmen, och kontaktkortet. När man ska betala kan man slå in vilken kod som helst, eftersom mjukvaran i kortläsaren i ryggsäcken talar om för kortläsaren i butiken att kortet har godkänt koden. På kvittot står sedan att transaktionen är verifierad med PIN-kod.

”Detta är en av de största säkerhetsluckorna som vi har upptäckt – som någonsin har upptäckts – i betalningssystem, och jag har arbetat i den här branschen i 25 år”, säger professor Ross Anderson vid universitetet i Cambridge till BBC.

Vid det förutnämnda sättet måste man tillgång till kortet när man gör transaktionen. Men forskarna har också visat att man kan ”mjölka ur” information från ett chipkort att användas vid ett senare tillfälle. Detta går i praktiken att jämställa med kloning av kortet, något som bankerna säger är omöjligt.

Den lucka som man i detta fall kan utnyttja är det faktum att det slumptal som kortterminalen skickar till kortet vid transaktionen och som sedan används av banken för att kontrollera att kortets förfrågan om att göra en transaktion är giltig i själva verket ofta kan förutsägas.Genom att mata kortet med en serie
 förväntade slumptal och transaktionsdata kan man utvinna en serie giltiga förfrågningar. Eftersom det inte heller förekommer någon kontroll av om slumptalet kommer från terminalen (eller bankomaten) är det lätt för en bedragare att helt sonika byta ut detta mot sitt eget i förfrågan som skickas till banken. Banken, som inte kan se skillnad mellan denna förfrågan och en äkta, godkänner transaktionen och saken är biff.

För att få bukt med problemet måste man byta ut inte bara den programvara som används i systemet utan också själv korten. Men också efter att detta har gjorts kommer problemet att kvarstå under lång tid, eftersom man måste tillåta gamla kort att fungera tills de blivit utbytta.

Tills detta problem har lösts anser forskarna att kunderna har rätt att kräva att få full kompensation av bankerna om de upptäckt transaktioner de inte känner igen, och att bankerna om de vägrar måste ta på sig den fulla bevisbördan för att felet inte ligger hos dem själva.

Strutsens förfäder var flygkunniga

Har inte alltid varit marklevande.

Strutsen och dess släktingar inom djurvärlden såsom emuer, pingviner och har inte alltid varit de jordbundna varelser vi känner dem som. En gång i tiden kunde deras urfäder använda sina vingar till att flyga med. Att strutsfåglarna nu för tiden är fast förankrade på marken kan förklaras med att dinosaurierna försvann, visar studier av strutsfåglarnas DNA.

Strutsfåglar ingår i den zoologiska gruppen palaeognater (om betyder ”gammal gom”, eftersom skelettet i gommen hos alla dessa arter har en unik uppbyggnad), till vars medlemmar räknas den australiska emun, den nya zeeländska kivifågeln, den afrikanska strutsen, den sydamerikanska stubbstjärthönan samt den utdöda elefantfågeln från Madagaskar. Innan man kunde använda DNA för att studera släktskap mellan olika arter studerade man istället fåglarnas skelett, men detta kunde leda till ganska subjektiva bedömningar av vilka fåglar som var mest besläktade med varandra. Nu har emellertid forskare vid Australian National University i Canberra under ledning av Dr. Matthew Phillips har nu gjort genetiska undersökningar av fåglarna som ger en ganska bra bild av hur deras utveckling har gått till och vilka arter som är närmast besläktade med varandra.

Det har länge varit en vitt utbredd uppfattning att dessa strutsfåglarna härstammar från en gemensam anfader som inte heller kunde flyga. Man har antagit att strutsfåglarnas gemensamma anfader från början var utspridd över superkontinenten Gondwana, men när kontinenterna började glida isär från varandra för cirka 100 – 130 miljoner år blev olika grupper avskilda från varandra av vatten och utvecklades därför på olika sätt. I den australiska studien jämförde forskarna fossiliserat DNA från den enorma elefantfågeln på Madagaskar, som såg ut ungefär som en struts men var cirka 30 procent större, med DNA från andra paleognathfåglar kunde man förvånande nog konstatera att dess närmaste släkting är den hönsstora kivifågeln som finns på Nya Zeeland som är beläget nästan på andra sidan jorden. Man har av detta dragit slutsatsen att det fanns små grupper av paleognather som förlorade flygförmågan oberoende av varandra. Dessa var betydligt mindre än sina efterföljare och var dessutom utmärkta löpare eftersom de huvudsakligen uppsökte sin föda på marken, och att kunna springa snabbt var en förutsättning för att hålla sig undan dinosauriernas käftar. De flygkunniga paleognatherna flög mellan de olika kontinentera, och när dinosaurierna utrotades tillbakabildades fåglarnas flygförmåga och dess nödvändiga förutsättning – låg kroppsvikt. Det evolutionära incitamentet för att förbli liten och smidig upphörde helt enkelt i och med att marken nu var befriad från denna tids ”topprovdjur” och rovdäggdjuren ännu inte hade gjort entré på Jorden. Istället för att ständigt vara beredda på flykt kunde strutsens föregångare nu i godan ro spatsera omkring på marken och leta efter föda – och bli lata och feta.

Tjäna pengar på internet!

En bild säger mer än tusen ord...

När semestern nu för många börjar gå mot sitt slut börjar också ett stort svart hål ge sig tillkänna på bankkontot. Semesterresan, festandet och alla andra aktiviteter som hör semestern till har gjort att banksaldot i rasande takt har sjunkit till nära noll. Nu är goda råd dyra. Vad ska man göra för att få pengarna att åter börja sippra in på sitt torrlagda bankkonto?

Ett alternativ till att börja samla tomburkar kan vara att börja sälja grejer du inte behöver på nätet, men det vet du säkert redan. Blocket är den största svenska sajten för detta, och här kan man sälja allt mellan himmel och jord, inklusive hus och bilar. Men internet erbjuder också andra sätt att tjäna pengar. Man kan till exempel registrera sig på en av de många mikrojobbsajter som finns. Mikrojobb, eller "microtasking", är ett fenomen på stark tillväxt och innebär att man får betalt för att utföra en enklare uppgift, som att leta reda på kontaktuppgifter för olika företag, korrläsa en text eller skriva in poster i en datafil. På dessa sajter kan man enkelt och smidigt erbjuda sina tjänster samt vilket pris man tar för dessa, alltifrån femtio upp till och tusen kronor. Kanske är du bra på att skriva artiklar, översätta mellan olika språk, designa hemsidor, fotografera eller annat. Du tar kontakt med eller bli kontaktad av någon av som vill få ett jobb gjort och får sedan pengarna inbetalade på ditt konto på sajten. Vanligtvis drar sajten en mindre summa från ditt arvode för att du får använda dig av sajten, och det är också vanligt att olika jobb bjuds ut till högstbjudande. 50-lappen och SEO-torget är exempel på ett par svenska mikrojobbsajter, och internationellt finns till exempel Freelancer, Clickworker och Fiverr. Är man flitig, alert och bra på olika saker kan man säkert skapa sig en icke föraktlig extrainkomst på denna typ av tjänster.

Står du ut med att titta på en massa reklam eller svara på konsumentundersökningar kan du tjäna pengar också då detta. På sajter som ClixSense och Neobux kan man registera sig och sedan komma igång och tjäna pengar. Här får man dock räkna med att det tar lite tid innan man börjar tjäna några summor att tala om, då betalningen för ett klick vanligtvis ligger på 0,001 dollar, vilket innebär att man måste klicka på tusen annonser för att komma upp i en dollar. Neobux använder sig därför av ett system med referaler, alltså andra "klickare" som man kan hyra av sajten och vars klickningar du tjänar en viss procent på. Pengarna som du tjänar kan du ta ut via PayPal eller någon annan liknande service som Payza eller Neteller.

Är du lite mera kreativt lagd kan du naturligtvis också starta en blogg och försöka få trafik till denna för att så småningom gå med i till exempel Googles affiliateprogram, där du kan tjäna pengar genom att ha reklam på din sida. Detta kan också ta lite tid och är idag närmast en hel vetenskap med allt vad det innebär att producera ett attraktivt innehåll inklusive en snygg design och välskrivna texter och/eller bra bilder, göra den synlig i Google och andra sökmotorer genom så kallad sökmotoroptimering, eller Search Engine Optimization, förkortat SEO.Tar man sig tid att göra detta kan man räkna med att dra in lite extrapengar varje månad, även om man inte heter Isabella Löwengrip.

Detta är bara några exempel på vad den företagsamme kan hitta på för tjäna pengar på internet. Kom bara ihåg att du knappast blir miljonär över en natt. Och svara inte på Nigeriabrev.