Kaffetåren kan boosta din hälsa

Agent Cooper kan fortsätta att sörpla kaffe med gott samvete

Kaffe har länge ansetts vara en både onödig och onyttig dryck som kan vara beroendeframkallande och orsaka såväl dålig mage som högt blodtryck. De senaste forskarrönen visar dock på motsatsen. Att dricka kaffe i måttliga mängder kan förebygga uppkomsten av neurologiska sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers.

Studier har visat att risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom och demens kan minskas med så mycket som 60 procent och liknande siffror gäller för insjuknande i Parkinsons. Det verkar också som om skrumplever och Typ 2-diabetes kan förebyggas av kaffedrickande. Likaså tumörer som malignt melanom, coloncancer och prostatacancer i viss mån kan förebyggas. Detta beror delvis på att koffeinet sätter sig på nervceller i hjärnan som kontrollerar motorik och motivation där det motverkar effekterna av ett annat ämne, adenosin, som bildas när vi är trötta och har för lite syre i kroppen. Adenosinet försvagar kroppens immunförsvar, men koffeinet hjälper till att stärka det. Det är de signalsubstanser som dopamin och noradrenalin som koffeinet hjälper till att frigöra som gör att vi känner oss pigga.

I studier har man också sett att koffeinet har en positiv inverkan på minne, koncentration och reaktionstid. Vår förmåga att bränna fett och få kroppen att orka mera verkar också kunna ökas tack vare att koffeinet minskar adenosinets hämmande inverkan så att mera fett kan frigöras från fettvävnaden till musklerna och hjärtat.

Förutom koffein finns det dessutom andra nyttiga ämnen i kaffe, som till exempel antioxidanter, som sedan länge är kända för att kunna motverka skadliga fria radikaler, samt vitaminerna B1, 2, 3 och 5 och spårämnena kalium och mangan.

Men kaffedrickande har inte bara fördelar. Kvinnor i synnerhet bör undvika att dricka för mycket kaffe, då det kan öka risken att få missfall. Och det är fortfarande sant att överdriven konsumtion av drycken kan göra dig retlig och oroad och ge dig insomningsproblem.

Hellre elchocker än dagdrömmar

Ser ut att inte ha fått en "kyss" på länge...

Vad skulle du föredra? Sitta 15 minuter in ett rum utan att göra någonting annat än att tänka, eller att ge dig själv en elstöt? Om du föredrar det förstnämnda tillhör du en minoritet. I en studie som gjordes av forskare vid University of Virginia under ledning av professor Timothy Wilson gavs nämligen deltagarna i denna exakt samma valmöjlighet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.

För det mesta verkar vi tycka att sitta och bara låta tankarna vandra är någonting negativt och bara avleder uppmärksamheten när vi sitter och försöker koncentrera oss på någonting viktigare. Professor Wilson och hans forskarkollegor beslöt sig dock för att i den nya studien undersöka vad som skulle hända om det var dagdrömmeriet som var själva målet. Med våra stora hjärnor som är kapabla att lagra mängder av trevliga minnen och fantisera borde det inte vara så svårt att bara sitta och tänka. Men tydligen upplever många av oss, främst män, detta med att vara ensam med sina egna tankar som så olustigt att man hellre ger sig själv en elstöt för att få slut på det.

"Många människor tycker det är svårt att sysselsätta sig med sina egna tankar, åtminstone om de blir tillsagda att göra det omedelbart", säger professor Timothy Wilson till Science. "I dessa dagar, med alla tekniska prylar som vi omger oss med, verkar vi fylla ut varje stund med någon extern aktivitet".

Nästan 800 personer deltog i experimenten. Till en början deltog bara collegestudenter, men senare använde sig forskarna av en mera blandad deltagarskara i åldrar upp till 77 år som bodde i samma grannskap som collegestudenterna. Oavsett deltagarnas bakgrund, kön och ålder visade sig dock resultatet av försöken vara entydiga: vi gillar inte att vara ensamma utan någon annan möjlighet till förströelse än den våra hjärnor kan ge oss.

I några av försöken blev deltagarna tillsagda att sitta ensamma i ett kalt laboratorierum i en kvart och bara tänka eller dagdrömma utan tillgång till mobiltelefon, musikspelare samt läs- eller skrivmaterial. De fick inte somna och var tvugna att sitta kvar i sin stol under hela försökstiden. De flesta deltagarna fann inget nöje i detta alls och tyckte också att de hade svårt att koncentrera sig. Försök gjordes också i deltagarnas hem, där resultatet blev detsamma, men här passade också en tredjedel av försöksdeltagarna på att fuska genom att till exempel använda sin mobiltelefon eller lyssna på musik.

För att finslipa experimentet ytterligare gavs deltagarna en svag elektrisk stöt. De blev sedan tillfrågade om de, om de fick fem dollar, skulle tänka sig att betala en del av denna summa för att undvika att få ytterligare en stöt. De som svarade ja på denna fråga blev tillsagda att sitta ensamma och tänka i 15 minuter, men med möjligheten att ge sig själva en elstöt genom att trycka på en knapp. Många fann denna uppgift så outhärdlig att de valde att ge sig själva minst en elstöt under denna tid. Främst var det männen som inte stod ut med att sitta ensamma och tänka - hela två tredjedelar (12 av 18) gav sig själva minst en stöt och en gav sig själv 190 stycken. Av de kvinnliga deltagarna var det en fjärdedel (6 av 24) som gav sig själva en stöt.

"Jag tror att de bara ville ge sig själva en stöt för att få ett slut på tristessen", säger professor Wilson. "Ibland föredrar man negativ stimulans framför ingen stimulans alls".

Varför inte göra experimentet själv. Sätt dig bekvämt till rätta i din solstol, stäng av mobiltelefonen, lägg ifrån dig boken eller korsordet och låt  dina tankar vandra fritt i en kvart. Du har ju förhoppningsvis semester och borde ha all tid i världen...

(Källa: Reuters)

Inte riktigt "Apornas planet"...

Charlton Heston i pälsbeklätt sällskap i originalfilmen från 1968.

I filmen "Apornas planet - Uppgörelsen" ("Dawn of the Planet of the Apes") slåss människorna mot en hyperintelligent ras av apor om herraväldet över Jorden efter att en stor epidemi nära nog utplånat oss. Detta kan verka som ett övertygande scenario i biosalongen, men i realiteten skulle det vara mindre tänkbart. Inte bara för att Homo Sapiens visat sig vara duktig på att konkurrera ut primater och andra människoliknande arter, som till exempel neanderthalarna och den "hobbit"-liknande rasen homo floresiensis, utan också på grund av vår mångtalighet. Gorillor och chimpanser kommer tillsammans upp i endast några hundra tusen medan människans befolkningstal stadigt är på väg upp mot åtta miljarder, vilket innebär att vårt släkte, även om den mänskliga populationen reducerades med 95 procent på grund av ett superpotent mördarvirus, ändå skulle förbli betydligt större än de högre apornas.

Om man letar efter det däggdjur som vore bäst lämpat att ta över tomrummet som vi kommer att lämna efter oss efter det att en valfri katastrof tagit kål på vår civilisation är det snarast råttorna som man kan se som lämpliga kandidater, tror vissa forskare. Dessa djupt avskydda smittspridare som lever och frodas på snart sagt varje del av världen som inte står under vatten besitter inte bara en enastående fortplantningskapacitet, utan har också förhållandevis hög intelligens och lever i "samhällen" med avancerad social struktur. Om ett sådant djur skulle få några årmiljoner på sig att utvecklas skulle de inte bara växa i storlek utan kanske till och med lära sig att använda redskap, tror vissa forskare.

Andra organismer som redan dominerar planeten och kommer att göra det miljontals år i framtiden är så små att vi måste använda oss av mikroskop för att kunna se dem. För trots sin ringa storlek är bakteriernas sammanlagda biomassa större än växternas. Att de dessutom utgör en icke föraktlig andel av våra egna kroppar är det sällan vi tänker på. I själva verket skulle man kunna säga att vi är mer bakterier än människor, eftersom våra kroppar består av minst tio gånger så många bakterier som kroppsceller (sammanlagt består en människokropp av cirka hundra biljoner celler), allt enligt Human Microbiome Project. Eftersom de är betydligt mindre än vanliga kroppsceller väger dock den sammanlagda bakteriepopulationen hos varje människa inte mera än cirka två kilo. Bakterier både förökar sig och muterar mycket snabbare än oss, vilket är orsaken till att de fanns här när livet tog sin början på planeten och kommer att fortsätta att finnas här när vi för längesedan är har lämnat scenen.

Frågar man Mark W. Moffett, som är entomologt vid Smithsonian Institution i Washington, D.C, är det dock mot de små, sexbenta krypen som just är i färd med att sätta i sig glassen som du nyss tappade precis bredvid strandfilten man ska rikta blicken om man letar efter världens verkliga herrar. Myrornas biomassa är, deras storlek till trots, nästan lika stor som, om inte större än, människans. Har man studerat myrorna på nära håll så vet man också att de är högt organiserade och använder sig av militär strategi när de hamnar i batalj med andra myrflockar, som till exempel att ta fångar och fösa fram gamla och skröpliga myror i täten som "kanonmat" medan de starka och dugliga soldatmyrorna marscherar bakom dem. Myrornas "gruppmedvetande", där de enskilda myrorna fungerar som neuroner, gör också att de tillsammans bildar en starkt organiserad enhet som kan uträtta mer än man tror.

Oavsett vilket scenario manusförfattarna i Hollywood väljer att bygga nästa storfilm på kan man i alla fall nära en from förhoppning om att man slipper se Homo Sapiens utkämpa sin sista strid mot ännu en skock Klasse Möllberg-wannabes med alldeles för mycket latex i ansiktet....